Så i somras var det dags för den årliga hälsokontrollen o vaccinationen av mina katter.
In med katterna i bilen.
Vi var några minuter för tidiga, så vi fick vackert vänta utanför.
Tissen gick igenom galant men Marängen var jag tvungen att boka ny tid för, hon har visst tandsten. Ja, så någon vecka senare var det dags igen men då var det bara Marängen som skulle med.
Hon är jättesnäll i bilen, säger inte ett knyst. Tissen däremot är det mer ljud ifrån. Hon jamar hela vägen till veterinären o även hela vägen hem. Väl hos veterinären så morrar hon på dom konstant.Nåväl,1,5 timme efter att Marängen blivit nersövd o tagit bort all tandsten fick jag mig en chock…..veterinären hade fått operera bort en splittrad tand. Diagnosen var FORL, det är en mycket smärtsam tandsjukdom där tänderna vittrar sönder inifrån o ut. Vetskapen om att min älskade katt hade haft smärtor utan att jag märkt något alls fick mig att gråta där hos veterinären..
…inte blev det bättre då jag fick veta att min kattförsäkring AGRIA inte täcker just denna sjukdom….så typiskt!
Min Maräng fortfarande nersövd….
Orolig resten av dagen då hon var hög som ett hus o temperaturen låg.
Gosade in henne bland filtar o kuddar.
Jag var tvungen att boka ytterligare en tid eftersom veterinären endast hade tagit bort den tand som hon synligt sett var drabbad. Jag måste nu återkomma för att röntga o dra ut fler tänder. Panik utbröt, om flera tänder skulle vara drabbade vette katten om jag kunde betala detta?? För som ni alla vet så är det inte billigt att gå till veterinären.
Tiden gick o så var det återigen dags att ta in Marängen i bilen o åka till veterinären.
Medans Marängen blev nersövd, röntgad o fick tänder utdragna satt jag utanför o väntade i över 2 timmar. Stirrandes på ett tomt skrivbord…
Jag blev inkallad o till min glädje fick jag veta att endast 2 tänder var drabbade denna gången. Nu var dom borta o ingen mer smärta! Jippi! Marängen var redan vaken om än dock väldans hög på smärtstillande.
Dock måste jag återkomma nästa år för att röntga o se om sjukdomen drabbat de andra tänderna. Men för nu är det lugnt. Väl hemma var Marängen hög som ett hus.
Låter knasigt men hon var verkligen blek.
Jag fick gå efter henne då hon vinglade omkring för att försöka lägga filtar på henne, temperaturen sjunker hos en katt då dom varit nersövda o man måste försöka hålla dom lite varma. Jag ojjade mig för Marängen resten av den dagen.
Men dagen därpå så var hon sitt gamla jag igen….jättejobbig, hon skulle klättra på allt o springa runt så mattorna yrde, ja hon kan t.o.m öppna lådor själv.
Suck suck….
Men sen när hon är sån här ja då kan man inte annat än älska henne.
Jassan 